Tävlingsmapp

Tävlingsmapp – ordning och reda.

Idag var en sån där dag när jag kände att jag behövde komma hemifrån ett tag. Det var en strålande dag och jag stack ner till Skövde. Jag älskar Skövde och tycker det är en fantastiskt vacker stad och utsikten från Billingen är hänförande. Jag kommer nog aldrig riktigt över att vi inte flyttade hit i början av 80-talet. Om det inte vore för att mamma var så förbaskat hemkär så hade vi gått i skolan i Skövde. Berätta för mig igen varför Motala är så märkvärdigt? Pft!

Anyway, jag behövde nya ridskor eftersom de gamla pajade. Jag har ridit i ridstövlar, men jag gillar  inte det eftersom jag inte tycker att jag får bra skänkelkontakt. Jag föredrar skor och chaps. Jag gillar ordning och reda så en tävlingsmapp fick följa med mig hem. En blå/beige mapp från CRW. Så nu sitter passet, ryttarlicensen och hästägarförsäkran snyggt på plats.

Det blev ingen ridning idag, kände inte att jag hann med det innan det blev för sent. Týra fick gå ut i hagen, men tycker väl inte det är så roligt när kompisen har boxvila.

Nya ridskor

Gleði rör sig bättre men är fortfarande svullen. Hon är fortsatt pigg och har ingen feber. Imorgon ska jag byta kompressen och se hur såret ser ut.

Limegrönt bandage

Konvalescent

Nä, dags att blåsa liv i stallbloggen. Viljan finns, men inte tiden. Skulle gärna ha några timmar till på dygnet, faktiskt. Och sover gör jag redan på tok för lite…

Nåväl, igår upptäckte jag ett rivsår på ca 8 cm som sträcker sig över framsidan på Gleðis högra bakben. Innan jag tvättat det såg det väldigt fult ut, men det visade sig vara ytligt. Men tillräckligt för att hon ska markera. Ingen hälta, men man ser att hon ömmar. Hon har ingen feber och äter samt dricker ordentligt, pigg och glad. Igår kväll tvättade och desinficerade jag såret och imorse hängde jag på låset till Apoteket. Med tanke på att det är rötmånad dessutom är desinficering och rengöring extra viktigt. Annars kan minsta sår bli ett jäkla otyg.  Jodopax, kompress, bomull och en limegrön vetflexlinda på det. Efter fyra månader med sjuk hund så har man blivit haj på att svänga ihop ett bandage. Nu är det boxvila som gäller.  Får konsultera veterinär för further instructions nästa vecka.

Kollade hagen igår eftersom skadan såg ut vara orsakad av nedriven tråd. Jodå, tre avbrutna stolpar och en riven övertråd gav oss i alla fall en ledtråd vad som hänt, men för övrigt vet jag inte. De kan ha börjat bråka och så har de kommit åt tråden och rivit med sig den eller så har hon fastnat med svansen i tråden och fått panik. Tjänar ingenting till att grunna på det, vi kan ju i alla fall inte göra mera. Skulle vara 5 km madrassering av hagen i så fall….

Týra är frisk som en nötkärna och medan Gleði var pigg och glad så surade prinsessan desto mera. Hon fick nämligen finna sig i att vara inne och agera sällskap till konvalescenten. Behöver jag betygsätta från skala 1-10 hur nöjd hon var med det (då snackar vi minuspoäng)? Så missnöjd att matte fick dåligt samvete och släppte ut rödhättan ett par timmar på eftermiddagen. Det dåliga samvetet kvarstår dock gällande Gleði. Helst skulle jag vilja skicka ut henne med, men innan jag har pratat med veterinären så får hon finna sig i att vara inne. Tyvärr.

Film: Gleði i tölt

Ja, det är ett något udda sätt, men det visade sig att sladden till filmkameran inte är kompatibel med min nya dator så det fick bli en variant. Skänkelvikningarna är inte Grand Prix-klass på men inte alls illa. Nu ska man ju vara medveten om att jag bara har haft hästen i en månad vid filmtillfället och vi är ju långt ifrån samkörda men hoppas på att bli såpass samspelta att vi kan tävla under 2013. Men hästen har potential, det är helt klart. Vad som inte framgår på filmen är att Gleði alltså inte har några viktboots på sig, hon har naturlig benaktion.

Nya ridövningar

Min fina hetsporre

Min fina fux är som en speedad Duracellkanin ungefär. Idag fick jag för mig att jag skulle prova lite nya ridövningar sedan jag botaniserat i Hippsons arkiv och hittat en hel del roligt och användbart. Bland annat denna övning. Fy sjutton vad det gick undan de första fem minutrarna. Ingen press stod det i instruktionen och press blir det om man tar i tyglarna, då jagar hon upp sig ännu mera. Volten blev allt annat än rund och volt tillbaka blev olika stora. Ibland, men bara ibland, önskar man att man satt på en sådan där stor pålle som travar och galopperar i en takt där hjärnan hinner med att tänka ut vägen i förväg och inte oj, där skulle jag ha svängt. Typ.

Sedan lugnade hon ner sig lite grann i alla fall. Började jobba med halvhalter men hon tror att halvhalter betyder förberedelser för skänkelvikning och drog iväg i sidförande rörelser, jisses vilken attityd hon kan ha när hon sätter den sidan till. Efter en stunds bråkande hittade vi en gyllene medelväg och nej, jag håller med, man ska aldrig kompromissa med en häst. However, gick långsidan utan att göra halvhalter och då fungerade det bättre. Så jag fick som jag ville ändå. Ha!

25 minuter senare gick hon på lång tygel. När halva passet har gått och hon dryper av svett, då kan hon börja fokusera. Underbart…

Det enda är egentligen att driva på sådana hästar som är heta och driva, driva, driva tills  de fattar att om de bara springer så blir det ännu jobbigare för dem. Skitless på att sitta och ta förhållning, jag får bara mjölksyra i armar och ben. Ibland så funderar jag på att sätta in ett skarpt bett, men jag tror i ärlighetens namn inte mycket på det heller. Inte som en långsiktig lösning.

Nåväl. 25 minuter senare, som sagt kunde hon börja jobba på allvar. Belöningen jag fick var en bra arbetstölt som jag kunde bestämma tempot på alldeles själv och hon var till lags även när tölten gick i ett för henne undertempo. Efter tio minuter avslutade jag ridpasset och klappade om. Det blev en fin avslutning på arbetet ändå. :)

 

Virrpanna

Första rosetten

Semester! Vad har jag gjort denna dag? Nothing much really, mest flummat omkring faktiskt, men det får man göra på semestern.

Hästarna har fått en utökad hage, men så mycket gräs finns det väl egentligen inte där. Det är mest nässlor, smörblommor och hundkex där nu, men de får beta av en bit i taget. Tävlingsmanin och jakten på rosetterna går vidare, ja i år får det bli tävlingar på eftersäsongen. Budgeten är ju lite skral nu med ny häst och ja så var det ju det där med utlägg för veterinärkostnader av hunden. Så, tävlingsmanin får ta sig uttryck på annat sätt på hemmaplan så länge. Till exempel med ett par meter hampa och krokar till upphängningsanordning av mina rosetter. Just nu är den första rosetten jäkligt ensam på snöret…Ska tilläggas att den vill ha sällskap, helst av rosetter med färg på, men vita går i nödfall. Blågula är hjärtligt välkomna! :)

Jag tror jag tappade sugen lite idag när grannen hittade en av kattornas gömställen. Tre ungar ca 3 veckor som precis hade öppnat ögonen. Så underbart söta och jag skulle gladeligen gett alla tre ett hem, men jag har djur upp över öronen så jag fick vackert tacka nej. Och lämna ifrån mig dem, vilket var extra svårt för grannen gjorde tillvaron kort för kattungarna. Han tog snabbt och humant bort dem, men det var verkligen inte lätt. Jag kände mig illa till mods resten av dagen och gick hem och klappade om min egen kisse istället.

Sedan stack jag iväg ett par kilometer down the road till grannen, ja det finns inte så många fler hus på den sträckan. Jag bor ju inte i ett radhusområde precis där man kan luta sig ut och titta vad grannen har för märke på flingpaketet precis. Den grannen har en ridshop med himla bra priser. Idag blev det en ny tränshängare eftersom tränsen nu staplas på varandra och det ser så rörigt ut. Dessutom blev det två nya sarvisar, eller piggborstar som de också kallas. Mina gamla hade antingen inga piggar kvar eller gått av på mitten (den senaste). Fråga inte hur det gick till för det vet jag inte själv. Konstigt i alla fall.  Jag kör med två uppsättningar – en i stallet och en som alltid ligger i ryktlådan till tävlingar. Vill ha allt snabbt och förberett. Det blev en röd och en svart sarvis. Imorgon fortsatt städning av sadelkammare och ridpass.

Juni månads önskelista från Hööks:

Produktbild

Svart träns med mässingsspännen och clinchers inklusive tyglar. Skulle sitta som en smäck på Týra. 489 kr.

Produktbild

Vanligt tredelat tränsbett med löpande ringar. 149 kr. 11,5 cm så kan jag använda bettplattor också.

Produktbild

Magic Brush. 3-pack 149 kr.

Produktbild

G-boots 200 gram. 998 kr.

Töltträning 20120607

Dagens inlägg får bli töltträningen i ridhuset i torsdags. Jag lastade in Týra och åkte upp med henne till Struppkärr och fick lite hjälp med filmande. Det har som synes hänt ganska mycket med vår ridningen på sistone. Förut var jag rädd att klämma åt henne med skänklarna och därför spretat med dem framåt och utåt. Såhär såg det ut i januari. Jag drar mig för att lägga ut bilden egentligen, men samtidigt är det påminnelse om hur långt man har kommit. Äntligen har man hittat rätt tränare som är på en med både piska och morot och jag är nöjd med utvecklingen – även om jag vet att det till syvende og sidst är min envishet som har tagit mig framåt.

Mot SM vad det lider… ;)

Analys av dagens pass då? Ja, 75 % kan beskrivas i ett ord. MJÖLKSYRA. Hon ligger på som ett ånglok och suger sig fast i bettet istället för att ta stöd på det. Jag red på ett vanligt tredelat bett med parersstänger och hon är egentligen för stark för det. Förra veckan red jag på ett pelham med tungfrihet och dubbla tyglar och det gillade hon inte alls till en början. Hon blev tjafsig och stökig eftersom blev frustrerad att hon inte fick som hon ville. Sedan vågade hon ta stöd och då gick hon riktigt fint. Tror jag ska fortsätta med det. Till Gleðisen blir det nog ett kimblewick att variera med, det kanske kan fungera på Týra också. Gleðisen går kanonfint på stång och hävstångsbett och tar fint stöd. Hon går nästan för mycket i form så man får vara försiktig så hon inte krullar ihop sig.

För att återgå till ångloket då så tröttnade jag på att ta förhållning för attans vad den är hästen är duktig på att springa ifrån hjälperna. Så jag drev och drev och drev och sedan drev jag lite mer och hon sprang som en idiot och flåsade som en 80-årig astmatiker men what the heck, springa skulle hon. Sedan fick hon kuta varv på varv innan hon gav upp och stannade. Tror jag ska fortsätta jobba så, jag. Hon går fortfarande lite för fort i arbetstölten men vi jobbar på det. I helgen får hon välförtjänt vila och istället ska den lilla fia få visa sig i manegen.

Frustrerad

Nytt träns

Morr, har haft en skitdag på jobbet, men så är det, jobb är jobb och det kan inte vara kul jämt. Kände att jag behövde komma bort från folk ett tag och ridhuset var bokat. Så jag tog skogsrundan med klättring och hittade sedan en vändplan mitt ute i ingenstans där jag jobbade på hemläxan. Vändplanen fungerade bra som ridvolt och där jobbade jag och Týra ett tag med lösgörande övningar. Hon är väldigt mjuk och böjlig i högervarv, medan vänster är det sämre beställt med. Men några sidförande rörelser lyckades vi allt med. I det här läget var det allt jag begärde, sedan kunde vi rida vidare. Från vändplanen går det såklart en väg och den vägen är perfekt att jobba med tölten på. Jag koncentrerade mig på arbetstölt och nu börjar jag känna vilket tempo jag ska ha, det gjorde jag inte förut utan då kunde hon enkelt lägga in en högre växel i princip utan att jag märkte det.

Jag jobbade även med sitsen och koncentrerar mig på tre saker.

  • Sitta rakt över hästen och tänker på att flytta bak innerskänkeln så att jag inte lutar inåt och flyttar fram ytterskänkeln. Logiskt sett borde det vara så, men jag kanske tänker fel?
  • Vrida axlarna utan att resten av kroppen följer med. En bra spärr är att flytta bak innerskänkeln för att räta upp överlivet.
  • Händerna. Dessa förbaskade handleder som har en tendens att vika sig. Kanske ska be om att få en stålställning inopererad så de hålls på plats.

På hemvägen jobbade jag med  steglängdsökningar. Tanken är att det ska bli några anmälningar till T6-grenar. Hemvägen innebär en lång nerförsbacke så det blev en stund att pusta ut i skritt. Gick genom hagen som inte används just nu och där har gräset växt till knäna. Týra tyckte det var toppen då hon passade på att nypa åt sig några strån.

Svampade av henne och myste en stund med denna underbara häst innan hon fick kvällsmat.

Prinsessan

Tidigare äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.